2011 fick han både Elle Interiörs pris Årets möbel och Wallpaper Design Awards för Step. Sedan dess har hans stege erövrat världen och säljs idag bland annat i MoMas webbshop och finns på Oprahs önskelista. Men med sågspån i blodet och formgivning i generna var det kanske inte någon större överraskning att Karl Malmvall blev möbeldesigner.

–  Jag är uppvuxen i en fabrik, mitt i produktionen, berättar han.

Det var nämligen hans farfar som startade Karl Andersson i Huskvarna och hans far Göran Malmvall som formgav det numera klassiska skåpet KA72.

Karl studerade först på Malmstensskolan i Stockholm och sedan på Arkitektskolen Aarhus i Danmark där han designade ett litet soffbord helt utan beslag. Via ombud fick Ingvar Kamprads nära medarbetare Gillis Lundgren nys om bordet, blev eld och lågor och så hamnade Karl Malmvall på Ikea.

–  Jag blev anställd på IKEA Design AG i Basel där man tar fram produkter anpassade för olika marknader.

Åtta år blev det i Schweiz innan Karl slog ner bopålarna i Jakarta. Som formgivare av trädgårdsmöbler – hans mest sålda är vilfåtöljen Karlskrona i rotting – var han närmare produktionen där. Men på plats fick han ansvar för det mesta det stora möbelföretaget tillverkar i Sydostasien. Och lärde sig följaktligen hur man smartast och mest kostnadseffekt producerar produkter.

Och sådant fascinerar Karl Malmvall. Att vid sidan av hur produkten ska användas fundera på vad som händer om man lägger till eller drar av någon centimeter. Vad fungerar bäst för fabriken? Passar det i förpackningen? Går förpackningen in i containern? Frågor som många formgivare inte lägger någon större vikt vid.

Efter drygt tio år i förskingringen vände så Karl hem. Efter ett år på Ikea i Älmhult startade han eget 2002.

–  Jag pitchade en klappstol på Design House Stockholm. På det sista mötet hade jag också med en stege som jag bett en kompis snickra ihop åt mig. Den låg i en pappförpackning och till slut frågade Anders (vd på DHS) om jag inte skulle visa vad som var i paketet. När jag visade stegen sa han direkt att det är den vi ska ha, inte stolen.

Step, alltså. Så enkel som allt som är genialt. Stegar har alltid funnits i hemmet. I aluminium. Undanställda i en skrubb. Och så kommer här en stege som kan stå framme. Som man vill ha framme. Eller hänga synligt på den medföljande kroken. Inte konstigt att det blev succé.

Nuförtiden jobbar Karl som produktutvecklingschef på Design House Stockholm. Från storproduktion till något mindre och exklusivare. Som dag och natt, säger han själv. Men idéerna och tankar kring hur man smartast skapar en produkt finns kvar. Och han hinner också med sin egen formgivning. Lagom till årets möbelmässa lanserades Step Mini. En lite lägre stege. Som också kan användas som extrastol. Karl Malmvall förnekar sig inte!

Så var mässan över för min del. Inser att det inte blev så många inlägg som jag tänkt. Att blogga direkt är helt enkelt lite för tidskrävande, speciellt om man ska göra allt själv. Men en sammanfattning ska det i alla fall bli.

Den övergripande känslan var att det var mycket som kändes nytt och fräscht. Många fina montrar kanske tyder på att den omtalade konjunkturuppgången är en realitet. Man kan ju hoppas.

Mest folk såg jag i Lammhults Design Groups jättemonter, där Lammhults, Abstracta, Voice och IRE samsades. Lotta Agaton stod för utformningen och detta tillsammans med många nyheter och flera prisbelönta formgivare på plats lockade mässfolket.

Gulled är distributörer för HAY, Magis och Tom Dixon. Populära varumärken som drog många besökare till den gemensamma montern.

125-årsjubilerande Kasthall tillhörde också den skara utställare som folk flockas kring. Mycket fin monter. Lotta Agaton igen?

Danskarna är stora på Stockholmsmässan. Både de klassiska möbelföretagen och de unga hippa. Det känns som att by Lassen stämmer in på både. Speciellt i år. Fler än jag fastnade i den relativt lilla montern som innehöll så mycket tidlös och uppdaterad design.

Menu kändes också intressant, medan Muuto och Norman Copenhagen inte riktigt levde upp till förväntningarna denna gång. Inta mina i alla fall.

Slutligen – Tre Sekel som höll till i B-hallen känns väldigt lovande. Jag håller tummarna för att det går bra för dem.

Några korta konstateranden:

• Grått är flott och gråa väggar fanns det gott om.

• Koppar är verkligen inte på väg ut.

• Transparents verkar vara det nya ledordet. Bara kvalitet räcker inte.

Men bäst av allt var som vanligt de personliga mötena. Jag fick intervjua både Jesper Ståhl och Emma Olbers, båda vinnare på måndagens Elle Decoration-gala. Jesper vann till och med två priser. Jag hann också träffa Karl Malmvall, som precis kommit med en uppföljare till sin prisbelönta stege Step. Karl är även produktutvecklingschef på Design House Stockholm. Alla intervjuerna kommer snart på bloggen.

Slutligen var det väldigt trevligt att få hälsa på mina tidigare intervjufavoriter: Gunnel Svensson på Bsweden, Karin Lundh på Källemo och Gunilla Allard, som visade sin nya serie Cajal hos Lammhults.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I en mycket välbesökt monter visade Lammhults ett antal möbler för dagens mötesplatser. Formgivarna Anya Sebton, Gunilla Allard, Love Arbén och Johannes Foersom/Peter Hiort-Lorenzen, har alla bidragit.

Gunilla Allards Cajal påminner om hennes tidigare framgångsrika stolsserie Comet och har den för Gunilla så karakteristiska svankstödet som ger extra komfort.

Comet lanserades 2010 och har sedan dess utökats med ett flertal varianter. Förra året kom Comet Sport och nu tillför Gunilla Allard ett trästativ till den nätta stolen. Detta ger stolen ett nytt uttryck och ytterligare användningsområden.

Anya Sebtons ”sitt- och ståpall” Add, finns i tre höjder. Genom den lätt framåtlutade vinkeln i sitsen får man ett ergonomiskt sittande.

Love Arbéns nya serie Cover erbjuder stor flexibilitet. Många tillval gör att Cover kan anpassas till den miljö man vill ha den i.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Något av vad jag hunnit se under min första timma på möbelmässan.

Mitt första längre stopp blev hos danska by Lassen, som hade en fantastisk fin monter. Företaget har rättigheterna till bröderna Mogens Lassens (1901-1987) and Flemming Lassens (1902-1984) design. Och det finns uppenbarligen mycket fint att plocka fram ur arkivet.

Den nätta soffan av Flemming Lassen är från 1935, då han samarbetade med Arne Jacobsen. Att tanken är att själva möbeln ska uppmuntra till konversationer är lätt att se då armstöden är svängda så att man nästan måste sitta vänd mot den som sitter intill.

Till min stora glädje har by Lassen satsat på koppar och borden har vändbar skiva med en svart och en kopparsida. Finns också i en mer skandinavisk variant med vitt och trä. Också den populära ljusstaken finns nu i koppar i alla storlekar.

Frame av Mogens Lassen finns i sex olika storlekar. Tre större och tre mindre. Vägghyllan som kombinerar storlekar och färger drog många blickar till sig.

Tom Dixon fortsätter att leverera med en närmast ofattbar produktivitet. Lampor, möbler, inredningsdetaljer.  Jag upprepar min fråga: Kan vi aldrig få nog?

 

 

 

I morgon startar nordens största möbel- och belysningsmässa  Stockholm Furniture & Light Fair. Då kommer jag att vara på plats för att titta, ställa frågor och ta en och annan bild. Ambitionen är att göra ett antal snabba inlägg så håll koll på uppdateringarna!

Jag ska också hinna med någon intervju och förhoppningsvis boka in några ytterligare. Men de kommer längre fram. Och just det, kanske blir det fest också! Får återkommer om den saken för nu är tåget strax framme.