Ny design hos Gemla – Sveriges äldsta möbelfabrik.

Gamla och nya favoriter på Gemlas stolvägg.
Gamla och nya favoriter på Gemlas stolvägg.

Konsten att böja trä kan liknas vid förmågan att tämja en naturkraft. Det borde helt enkelt inte vara möjligt. Och länge var det inte det heller.

Det var den tyske möbelformgivaren Michael Thonet som på 1850-talet klurade ut hur det hela skulle gå till. Succén var given och innebar ett verkligt paradigmskifte i möbeltillverkningen. När sedan patentet gått ut begav sig en del av arbetarna på Thonets fabrik till Småland och hamnade på Gemla möbelfabrik, som startats redan 1861 och legat i Diö sedan 1884. Tack vare den nya specialkunskapen kunde Gemla lansera sin första egna böjträstol redan på 1910-talet.

Det krävs kraftiga formar för att betvinga träet.
Det krävs kraftiga formar för att betvinga träet.
Färdigböjd och fri från formen.r
Färdigböjd och fri från formen.

Intresset för de klassiska stolarna har dock gått upp och ned genom åren. Företaget har två konkurser bakom sig, men drivs nu av femte generationen och har på senare år fått en nytändning – tack vare formgivaren Jonas Bohlin.

– Jonas hade varit på studiebesök i den gamla fabriken när han läste på Konstfack och var fascinerad av böjträstekniken. En dag 2011 stod det plötsligt en Clas Ohlson-kartong utanför dörren med en modell på en stol i och ett brev från Jonas som undrade om vi kunde och ville tillverka den, berättar Fredrik Widing, som är produktionsansvarig på fabriken som ägs av hans far.

 Svaret från Gemla var – ja. Stolen var – Vilda. Flerfaldigt prisbelönt och på god väg att bli en modern klassiker.

Samarbetet med Jonas Bohlin öppnade dörren för fler designsamarbeten, som Front, Mats Theselius och Lisa Hilland. Och för Wingårds arkitekters räkning har Gemla gjort såväl sänggavlar, som sängbord till Miss Clara Hotel i Stockholm.

Vilda med flätad rygg.
Vackra vilda med flätad rygg.

– Förutom det nya designsortimentet har vi kvar tio klassiker. De utgör tillsammans 30 procent av vår produktion. Resten består av lika delar legotillverkning och renovering av våra gamla möbler. Vi får in stolar från 60-talet som får nytt liv igen. Våra möbler kan man ha längre, konstaterar Fredrik.

 En förutsättning för att kunna böja trä är att man använder sorter med långa fibrer, som bok och ask. I den stora fabriken i Diö tillverkas allt – från ax till limpa – eller snarare från ohyvlat virke till färdig designstol. Träet som ska böjas värms först upp med hjälp av ånga, sedan pressas det i en form och slutligen får det torka innan bearbetningen tar vid. Även om man idag har maskiner till hjälp med de tunga momenten är det ändå mycket av hantverk över produktionen.

Råmaterialet färdigt att förvandlas till designstolar.
Råmaterialet färdigt att förvandlas till designstolar.

– Det är en helt analog fabrik och vi jobbar på traditionellt vis. Vi är också den enda fabrik i Sverige som böjer trä, berättar Fredrik.

Själv har han lärt sig tekniken genom att jobba i produktionen och berättar att det är svårt att hitta yngre medarbetare med utbildning. Gemla möbler har idag nio anställda och skulle gärna växa något. Och med senare års framgångar verkar det inte som en omöjlighet.

Fredrik Widings farfars farfar startade Gemla möbelfabrik.
Fredrik Widing ansvarar idag för produktionen på Gemla som hans  farfars farfar startade.

Böjträ har förstås sina begränsningar. Man kan inte använda tekniken till allt.

– Men man får väldigt klassiska former som står över tid, konstaterar Fredrik.

 Och visst ser man det även på den nya designen. Det finns tydliga referenser till äldre modeller, vilket ger ett tidlöst intryck. Dessutom använder man bara naturmaterial, vilket borde tilltala många i dessa ekotider.

 – Vilda består enbart av såpat trä och naturläder från Tärnsjö. Jonas Bohlin brukar säga att man i princip kan äta upp den.

Men visst vore det synd på en så vacker stol.

Collage av designtrion Front.
Collage av designtrion Front.

 

Bow chair av Lisa Hilland.
Bow chair av Lisa Hilland.

 

T15 av Mats Theselius.
T15 av Mats Theselius.

Barbara Hosak – textilare i sjunde generationen.

Barbara Hosak på Katehas kontor i Värnamo. Den randiga mattan Lina är formgiven av Hans Hosak och finns i olika färgkombinationer
Barbara Hosak på Katehas kontor i Värnamo. Den randiga mattan Lina är formgiven av Hans Hosak och finns i olika färgkombinationer

Redan de gamla grekerna visste att ingen undkommer sitt öde. Och inte alla vill göra det heller, ska väl tilläggas. För Barbara Hosak på mattföretaget Kateha har textilerna alltid varit en del av livet. Men hon hann med flera jobb i olika branscher och länder innan hon lockades hem igen till mattorna och Sverige av pappa Hans.

Det är genom hans forskning Barbara vet att man i släkten Hosak varit textilare sedan 1700-talet i den del av nuvarande Tjeckien som heter Böhmen. Efter kriget fördrevs familjen som var tysktalande, men tack vare Barbaras farfars textilkunskaper fick de ett nytt hem i Danmark.

Där träffade Barbaras pappa sin danska fru och Barbara föddes. Flytten gick vidare till Norge och slutligen till Sverige och Blekinge när Hans Hosak 1968 blev fabriks- och designchef på Svängsta Mattväveri utanför Karlshamn

– Vi bodde i disponentvillan och jag hjälpte till att knyta makramé, som såldes tillsammans med mattorna på den tiden. Jag pratade ju norska efter våra år i Gudbrandsdalen, men lärde mig snabbt svenska, berättar Barbara.

 

På väggen Tofta Wave framför Allium Uni och på golvet Lina. Stolen Camilla av John Kandell från Källemo, ett annat Värnamoföretag.
På väggen Tofta Wave framför Allium och på golvet Lina. Stolen Camilla av John Kandell från Källemo, ett annat Värnamoföretag.

Efter att ha läst ekonomisk linje på gymnasiet fortsatte Barbara att läsa tyska på universitetet. Som administratör hamnade hon en tid på Broakulla mattfabrik i början av 80-talet och även om hennes arbetsuppgifter mest handlade om fakturering och bokföring hade hon svårt att hålla fingrarna borta från material och produktion. Men någon fortsättning på mattkarriären blev det inte just då. I stället hamnade Barbara på företaget Abu som tillverkar fiskerullar.

– Under mina två år där hade jag mycket kontakt med företagets reklambyrå, Brindfors i Stockholm och fick sedan jobb som ekonomichef på deras nystartade kontor i Düsseldorf. Min plan var att sedan fortsätta ut i världen, till London och New York.

Efter drygt tio år i Tyskland tog Barbra ledigt ett halvår för att resa, först till Bali och sedan med pappa till Indien. Sedan 1976 hade Hans Hosak arbetat med en leverantör utanför Varanasi i norra Indien och drev sedan 1979 själv mattagenturen Brokmatt, som i början av 90-talet flyttats till Värnamo.

Frågan var nu om Barbara skulle ge efter för sin ärvda kärlek till mattextilier och överge planerna om den stora världen till förmån för lilla Värnamo? Svaret blev – ja.

– Men efter några år på Brokmatt ville jag starta ett eget varumärke som stod för både kvalitet och god design. Mattbranschen förändrades på 90-talet och mattor började ses som en del av inredningen och säljas i inrednings- och möbelbutiker i ställt för enbart i renodlade mattbutiker, som tidigare.

På väggen en ny matta av formgivaren Ania Pauser. Mönstret känns igen från hennes byrå Glimmer för Klong. Pall från Norrgavel.
På väggen den nya mattan Fjäll av formgivaren Ania Pauser. Mönstret känns igen från hennes byrå Glimmer för Klong. Pall från Norrgavel.

Hennes bakgrund kan tyckas perfekt för uppgiften. Uppvuxen på flera av Skandinaviens främsta textila fabriker och med en lång erfarenhet från reklambranschen.

– Jag har haft nytta av min bakgrund och varit noga med allt. Logotype och grafisk profil är gjord av en gammal kollega som absolut ville ha den röda pricken, som en symbol för Indien.

Och namnet då? Kateha. Det hittade pappa Hans i en bok Barbara plockat upp på en mässa. Kateha kommer från gammalarabiskan och har även betydelsen matta med lugg. I boken stod det berättat om en sultan på 1600-talet som gav en ”kateha” som gåva, vilket betydde att han gav bort en handknuten matta.

För även om en del av Katehas mattor tillverkas i Europa, kommer huvuddelen från Indien dit Barbara reser två gånger om året. Hennes leverantör är samma som pappa Hans inledde samarbete med på 70-talet och som är känd för att ta ett stort socialt ansvar genom att förbättra vävarnas levnadsstandard, löne- och arbetsvillkor och stärka kvinnors rätt till arbete på alla nivåer i företaget. Kateha är också certifierade med Care & Fair, som garanterar att mattorna är producerade utan illegalt barnarbete.

Barbaras förståelse och kunskap om branschen genomsyrar Katehas produktion. Hon förklarar vant olika vävtekniker, kvaliteter och olika sätt att sy kanter på mattorna så att inte hörnen viker upp sig.

– Pappas devis är att inte sälja problem. Det har jag övertagit och vi har otroligt få reklamationer på våra mattor, berättar Barbara.

Hon har samarbetat med en rad av Sveriges främsta formgivare, men en del av mattdesignen står hon och pappa Hans själva för. Det är en kombination av eget kunnande och mattarkivet från Svängsta som resulterar i genomtänkt design och kvalitet.

Katehas mattor som man brukar se dem i Norrgavels butiker.
Katehas mattor Allium och Lina som man brukar se dem i Norrgavels butiker.

En av Katehas första återförsäljare var Norrgavel och den som besökt någon av deras butiker har säkert konstaterat att de vackra, vävda ullmattorna passar Norrgavels naturligt avskalade stil perfekt.

Hur ser då framtiden ut? Blir det en åttonde generation textilare i Hosakfamiljen? Tveksamt. Barbaras dotter Cassandra, som är tio år har andra planer. Hon vill bli programledare.

Härliga färger på Tofta Wave och Allium.
Härliga färger på Tofta Wave och Allium.

Produktbilder: Kateha/Pelle Wahlgren. Översta bilden på Barbara har jag tagit själv.