Höstvinden sveper in mig på Engelska Tapetmagasinet. Denna fina, gamla butik som funnits på Västra Hamngatan i Göteborg sedan 1899. Här finns det mesta man kan tänkas vilja sätta på en vägg och som namnet avslöjar är en hel del av utbudet från de brittiska öarna.
Själv skyndar jag mig att leta upp hyllan för William Morris tapeter. Jag minns inte när jag först stiftade bekantskap med denne allkonstnär, men senast jag påmindes om honom var på utställningen Pre-Raphaelites: Victorian Avant-Garde på Tate Gallery i London.
Även om William Morris (1834-1896) inte var med och grundade brödraskapet och endast färdigställde en oljemålning, så fanns han representerad med sin säng. Något oväntat kanske, om det inte vore för att William Morris bland mycket annat också var inredningsdesigner.
”Have nothing in your houses which you do not know to be useful or believe to be beautiful.”
1861 startades företaget Morris, Marshall, Faulkner & Co, som kort och gott kallades ”The Firm”. De flesta prerafaeliter deltog i designarbetet som omfattade bland annat serviser, kakel, glasmålningar, möbler, mattor, gobelänger och tapeter. Man hjälptes åt att såväl rita som inreda William Morris hem, Red House. Men 1875 valde William Morris av olika anledningar att fortsätta företagandet på egen hand och grundade Morris & Co, som fortfarande existerar som varumärke.
Under sitt liv skapade William Morris runt femtio olika tapetmönster, inspirerade av naturen och faunans former. De flesta finns fortfarande kvar i produktion och även om populariteten varierat under de här 150 åren så är det väl ingen tvekan om att hans mönster fortfarande känns förvånansvärt moderna.
Precis som sina prerafaelitiska vänner fascinerades och inspirerades han av medeltiden och under en period då industrialismen växte sig stark hyllade man hantverket. Av detta skulle man kunna förledas att tro att de också var konservativa, men i fallet William Morris kunde inget vara mer fel. Han var nämligen en av pionjärerna inom den engelska socialismen.
Det innebar att han också ville göra sin konst tillgänglig för alla, vilket han väl inte direkt lyckades med. Varken då eller nu. 750 kronor börjar priserna på för en rulle på Engelska Tapetmagasinet. Men kan man ha dem i 150 år är det ju å andra sidan snudd på gratis.