Viola. Allt annat än grå.

Viola Gråstens pläd håller än.
Orange. En Gråstensfärg.

Det var bristen på ull som fick Viola Gråsten att överge Finland för Sverige. Och det var hennes färger som fick mig att älska orange.

På mina föräldrars Dux-sängar låg på 60-talet de vackra ylleplädarna som fått det föga smickrande namnet Snark. De var tunga, varma och hade en djup, vacker orange färg. Eller brandgul, som det hette då.

Idag är galna färgkombinationer legio. Men faktum är att Viola Gråsten (1910-1994) revolutionerade svenskarnas sätt att se på paletten. Och fick sin egen färgskala – Gråstensfärger.

På NK:s Textilkammare förvandlade Viola ryor till poetisk färgkonst och skapade tryck i metervara i djärva färgkombinationer. Enligt Nationalencyklopedin.

Pläden Snark tillverkades av Tidstrands Yllefabrik i Sågmyra. Fabriken lades ner 1976. Pläden kan fås på loppis för en spottstyver. Ryorna säljs på Bukowskis. Och Viola Gråstens kanske största succé – mönstret Oomph från 1952 – finns fortfarande att tillgå tack vare Ljungbergs Factory.

Trots det. Och trots både artikel och bild i NE känns Viola Gråsten lite bortglömd idag. Plädarna har sedan länge förpassats till källaren. Men de är fortfarande lika vackert orange. Eller brandgula.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *