Karta som konst.

Del av Bold & Nobles Londonkarta.
Del av Bold & Nobles Londonposter.

De senaste åren har inredningsbloggarna vara fyllda med hyllningar till David Ehrenstråhles grafiska posters. Den slutsålda cityguiden till Paris 2012 har följts av liknande från New York, Bombay och San Fransisco.

Själv tycker jag att Ehrenstråhles posters är vackra och har flera gånger övervägt att köpa, men i slutändan har jag ändå låtit bli. De passar helt enkelt inte (hos) mig.

Det gör däremot engelska Bold & Nobles kartposters eller Type Maps, som de heter på originalspråket. Jag vet inte om idén att kombinera namn på orter och gator till en kartbild ursprungligen är deras. Det spelar ingen roll för det är sättet de gör det på som tilltalar mig.

Jag hittade deras Londonkarta i webbshopen Bodie & Fou för några år sedan. Just London gör sig extra bra som bild tack vare Themsens slingrande siluett. Älskar man dessutom den engelska huvudstaden är valet enkelt.

Bakom Bold & Noble finns paret Jane Tobitt och David Wardle och även om jag skulle kunna återge deras historia är det betydligt trevligare att läsa deras egna ord här.

Framåt jul kommer nya Type Maps. Den här gången ska det bli konst av städerna Norfolk och Hong Kong. Och av Europa. Just den senare blir nog svår att motstå. Problemet är bara ett – var ska den få plats?

Bold & Nobel gör inte bara fina posters. De är dessutom väldigt trevliga att ha och göra med.
Bold & Nobel gör inte bara fina posters. De är dessutom väldigt trevliga att ha och göra med.

Hur långt är ett snöre?

En bit av det svenska papperssnöre som används till sitsen till CH24.
77 cm av det svenska papperssnöre som används till sitsen på CH24 och som ännu är det enda från Carl Hansen & Søn som finns i min ägo.

Svaret är 120 meter. I alla fall om man pratar om det papperssnöre som används till sitsen på Hans J Wegners CH24. Stolen som ömsom kallas Y-stolen, ömsom Wishbone Chair.

Varje sits tar 45-50 minuter att fläta, hantverket 3 månader att lära sig och de som utför arbetet får regelbunden massage av armar och händer. Men så kan man också räkna med att sitsen håller i 40 år och efter det kan man få den omflätad.

Detaljer som dessa finns ofta att berätta om de så kallade klassikerna. På Carl Hansen & Søn, som jag hade nöjet att besöka för ett par år sedan, fick jag dessutom lära mig att mycket av det arbete som görs i fabriken inte syns. Däremot märks det. Det är anledningen till att möblerna håller så länge.

Vid just mitt besök kände man till att det tillverkades kopior av CH24 på minst 38 kinesiska fabriker. Några hade man köpt in och även om de alla var dåliga, så var vissa sämre än andra. Det som plagiatörerna hade haft svårast för var dock sitsen. 120 meter papperssnöre  visade sig vara den svagaste länken.

God is in the details, som Ludwig Mies van der Rohe lär ha sagt.

Möbelrikets hovfotograf.

Självporträtt av Pelle Wahlgren.
Självporträtt. Foto av Pelle Wahlgren.

Även om du inte vet vem han är har du garanterat sett hans bilder. I alla fall om du är intresserad av möbler och design. Pelle Wahlgren är nämligen en av Möbelrikets mest anlitade fotografer och har så varit sedan många år.

Som självlärd la han i början av sin frilanskarriär det mesta av vad han tjänade på fotokurser, främst i USA.

–  Jag var fascinerad av New York redan då, berättar Pelle som gärna återvänder till det stora äpplet tillsammans med sin kamera.

Åren 1984 till 1986 arbetade han som fotograf på Ikeakatalogen efter att ha lärt sig plåta med storformatskamera under en helg.

 –  Det var en jättebra skola. Alla bilder lades upp på ljusbordet och diskuterades tillsammans med ad:ar och andra fotografer. Man fick förklara hur man tänkt och hur man valt ljussättning.

Ikea blev också Pelles inträdesbiljett till möbelvärlden, men han hade redan sedan tidigare ett stort intresse för form och design. Genom den kände grafiska formgivaren HC Ericsson (1945-2012) fick han kontakt med Lammhults 1986.

– Då var Ragne Bogholt vd och han blev tillsammans med HC mina mentorer i designvärlden. Jag har jobbat med Lammhults sedan dess.

1987 tog Lammhults in ett antal Konstfackelever. Bland dessa fanns Gunilla Allard, Mårten Cyrén och Johanna Lagercrantz. En imponerande samling unga formgivare, med andra ord.

–  Jag jobbar jättemycket med formgivarna och har dem gärna med i studion när jag fotograferar. Vi kan hålla på länge för att hitta rätt vinkel. De har ju en tanke med sin design och kan de ge mig del av sina intentioner kan det klicka ordentligt!

Formgivaren Gunilla Allard. Foto av pelle Wahlgren.
Formgivaren Gunilla Allard. Foto: Pelle Wahlgren.

Men samarbetet kan även fungera förlösande för formgivaren, berättar Pelle vidare.

 –  Jag kommer ibland in tidigt i utvecklingen och tar bilder av sådant som inte är färdigt. När formgivaren sedan får se bilden kan det lossna.

Nya stolen Rio från Lammhults i design av Gunilla Allard. Foto av Pelle Wahlgren.
Nya stolen Rio från Lammhults i design av Gunilla Allard. Foto: Pelle Wahlgren.

Sedan 2000 har Pelle sin studio i en ombyggd lada i en liten by i den småländska skogen. Hit fraktas designmöbler, lampor, mattor och glas som så småningom ska få sin hemvist i exklusiva miljöer över hela jordklotet. Kontrasten kunde inte vara större.

–  Tidigare hade jag studio inne i Växjö och två anställda, men det var inte min grej. De blev för mycket administration, konstaterar Pelle.

Area av gästdesignern Paul Smith för Lammhult. Foto av Pelle Wahlgren.
Area av gästdesignern Paul Smith för Lammhult. Foto: Pelle Wahlgren.

Form och design må vara hans vardag, men esteten och perfektionisten Pelle Wahlgren byter ändå regelbundet sin studio mot Afrikas kåkstäder. För Erikshjälpen dokumenterar han fattigdom och utsatthet. De förra uppdragen möjliggör de senare, men det är en helt annan historia.

Mästerfotografen i sin studio plåtad av en riktig amatör.
Mästerfotografen själv i sin studio plåtad av en riktig amatör.

 

Skandium feat. Daniel Doppsko.

Två muggar
Skandiums Stig Lindberg-muggar med motiven City och Rain.

Man ska inte gå över ån efter vatten heter det som bekant. Och just därför känns det lite märkligt att tipsa om en butik i London som säljer skandinavisk design. Men alla regler har ju dessutom undantag och Skandium är ett lysande sådant.

Det var en slump jag gick in på Skandium på Marylebone High Street härom året. Efter att ha sett vad de hade i skyltfönstret kändes det som ett måste och jag blev inte besviken. Någon har verkligen plockat russinen ur den skandinaviska kakan. Eller snarare några, för Skandium startades 1999 av de tre Londonborna Christopher Seidenfaden, Chrystina Schmidt and Magnus Englund med rötter i Danmark, Finland och Sverige.

Förutom butiken, som nu finns på fyra Londonadresser, är Skandium generalagent för en lång rad skandinaviska märken i Storbritannien. Dessutom har man en webbutik. Nu tänker du säkert att det verkar onödigt att handla skandinavisk design från England. Det håller jag med om, men Skandium har också exklusiva produkter, som de här nya, fina muggarna med motiv av Stig Lindberg.

Även baksidan har dekor.
Även baksidan har dekor.

Stig Lindberg (1916-1982) arbetade i många år på Gustavsbergs Porslinsfabrik och hans illustrationer finns på serviser som populära Berså och Spisa Ribb.

Men mångsysslaren Stig Lindberg illustrerade även några av Lennart Hellsings böcker, som Krakel Spektakel köper en klubba och Daniel Doppsko. Som barn älskade jag Hellsings absurda värld och kunde inte se mig mätt på de fantasifulla bilderna eller drömma om att bo på platser som Näppelunda, Ingalunda, Sålunda och Annorlunda.

Liksom insidan.
Liksom insidan.

Med andra ord kunde jag inte heller motstå Skandiums exklusiva muggar med illustrationer från boken om Daniel Doppsko. Att sedan maken var i London och kunde inhandla dem på plats gjorde ju bara köpbeslutet enklare.

 

 

 

 

 

PS Tilläggas kan att illustrationerna från början var svartvita, men när boken gavs ut på nytt härom året hade de restaurerats av Stig Lindbergs son, Lars Lindberg. Daniel Doppsko ges ut av bokförlaget Nisses böcker.

Daniel Doppsko i egen hög person.
Daniel Doppsko från Sålunda stad i egen hög person.

 

Dags att trycka på startknappen.

Quintessenssen

Ett första inlägg.

Vad ska det handla om?

Kanske något om tanken med bloggen. Och varför den heter som den gör. Så då berättar jag det.

Quintessensen kommer framför allt att handla om form och design, om människorna bakom och kanske något om vad alltihop ska vara bra för. Jag vill berätta historier och gå på djupet, men det kommer också finnas plats för bara yta. Och enbart personliga reflektioner.

Namnet då? Ja, kvintessensen är ett trevligt och fint ord för det som är väsentligt. Självklart finns det bara i singular. Bestämd form. Det viktigaste kan förstås bara vara i ental. Stavningen har jag tagit mig vissa friheter med och anpassat efter mitt eget efternamn. På så sätt blir det väsentligheter på mitt sätt.

Det här är huvudspåret. Jag kommer säkert att ta mig friheter under resans gång. Den som följer med får se.

Välkommen!